Nu tog jag i, men har haft så mycket runt och funderat över, så jag måste erkänna att jag är i ny regi.

Arbetet är som arbetet alltid är, evig stress.  Men jag har hittat något i all denna stress, arbetskamrater som hjälper till, när inte tiden finns.

Inte allt för vanligt på min arbetsplats.

Nåja arbetet är mindre stressigt.
Och vi kan ha lite roligt på jobbet.

Hemma .... Lite stökigt, med hästarna, En skadat krabat, ingen vanlig krabat, en dyr kompis.
Hon är underbar, men hon är antagligen en avkomma av den nervösaste av alla nervösaste som finns.

men med Anna är hon,,,som gåeende på sömnmedel.

Nu blev det fel, och hon sparkade ur Anna ur vagnen ?
I bland kan man sitta dygnet igenom och försöka hitta en lösning.
Anna fick blåmärken,och blåmärken,och onnnt.
Men som tur är,inget mer. 

Jag har lösningen.
Vi ska köra markträning, Ingen vagn/sadel, utan kontakt-jobb.
Tösen har inget förtroende för oss..
Så vi startar från ruta ett.
Om Anna är med.

Tommy kommer att skrika rakt ut..... Men jag tror och hoppas att jag har rätt.. Vi startar från ruta ett, Det är en häst vi jobbar med... Ingen manlig yrkesfobisk idiot...... som man får starta från ruta+
Sen,,ska hon visa dem på banan, vem som kan trava fort.
Fort kan hon trava, så va väntar vi på ?

Vi önskar Makrame Carjan lycka till..samt hennes följeslagare fröken : Anna.T


Trava kan hon, som en Gud.inna.