Hej !
Älskade Vänner, som läser min blogg.
Nu är jag ensam syster, i syskonskaran, pappa har fått tagit farväl av 2 barn, och sin fru.
Hur orättvist får det bli ?
Lill-Ewa hon fixar o donar, är glad och personlig. Men Lill-Ewa har ochså en baksida.

Den är inte rolig att bekräfta.
Min syster har under sin sista tid, fyllt mig, givit mig hopp,och förklarat sin kärlek till mig och mina barn, samt till sin man.
Min syster fick under sina sista levnadsveckor en massa bekymmer, som hon inte igenterligen behövt.
Det bekymmrade mig och hennes man, samt henne väldigt mycke.
Så jag känner en tacksamhet att döden,kan komma som en befriare, jag såg att hon lämnade livet i lugn. Så låt oss befria oss i lugnet.
Min granne kom i kväll, jag hade glömt att tända vid entren, (kolsvart) men min Buse talade om, att obekanta stod för dörren,
Yvonne gav mig en fin blomma, för att se på, när det blir för mörkt.
Hon miste sin man i våras...cancer igen...
Så kärleken finns där, det gäller att bryta i hop, när du inte är ensam, sen reser du dig, och blir starkare för var dag.
Vi har varandra, så varför inte ta till vara på de.
jag är för norrlänsk, o tror mig att alla älskar jag,och jag älskar alla.

Men flyttat södrerut.. lite annan mentalitet... en får som backa 2 steg för att folk ska förstå.
Tänk på min Pappa.Bror.Mej och Sture den 30/10-13 kl :14.30.
Nu är det min gamla chef som håller i begravningen, så allt ligger i hans händer.
Kram till er därute. En kram som sitter som klister, behöver de nu.
Tantewa