Hej Älskade vänner !

 

Även vänner som inte är mina vänner.

Men folk som kommer och går.

 

Det har varit en jobbig höst.

Men för mig är hösten,, det bästa som finns,,

Skogen full av svamp och luften hög.

Men nu, får man tänka om.

Jag bor och lever i södra Sverige.

Här har det regnat sedan Juli..

Skogen är som ett stort hav av våtmarker.

Jo jag vet min frysbox är full av kantareller, (men det har kunnat vara minst 50 liter till).

Det har regnat i stort sett var dag.

 

Man kämpar med hagar som ser ut som lervälling.

Man fastnar med stövlarna när man skall fodra.

Bilarna fastnar, om dom är för stora,, typ 2 hästars.. eller det mest kaotiska när Tommy kommer hem med 6 hästarsbilen...Ha vi tappat fotfästet helt o hållet. Man kan inte vända en hästbuss på gården..

I - Lands problem ..???

Nej inte för oss, vardagligt.

Nåja, man får finna sig i att man skall älska i vått & vått,, nja torrt !!!! finns inte på skalan här.

 

Tacksam för all kärlek när jag var "hemma i Gävle" Vi hade en underbar tid tillsammans. Lite jobbigt att åka 4-hjuling i träskmark,upp över åsar, o ner igen. Men kvällen blev underbar med grillad korv, och munspel, födelsdedagskalas, vid en trollsk sjö i Oslättforsskogen.

Lite hemma men ändå borta.

 

Längtar ändå inte "hem" mitt hem är här.

 

Vår gård. Allt är så underbart bra, Fölungen Edemilo växer som bara den hon är nu 5 mån och 12 dagar.

Princess  (mamman) mår prima. Hingsten /numera Valacken Poirot är i träning på Vomb i Skåne.

Chapeau Bas skall starta igen. From Beneath skall starta...Lilla Bubblan (ponnyn) undrar när ska jag bli något ??? Så allt rullar. vi utvecklas.

 

Efter allt, så kommer min tacksamhet, att jag fick klampa in i Roberts & Karins liv och bo för att hinna med allt i Gävle.

Sen Tacksamheten att alla kom som jag bjöd in på,, Välkommen till att träffa Ewa kväll.

Jag har kunnat bjuda fler !!! men ibland får man...i vuxet tillstånd...begränsa sig. Och dom som jag tänkte på,,, Begränsade sig aldrig, så där på riktigt.Var aldrig tydlig heller. Så fast att man älskar dom, så är dom inte bjuden på min fest. För att de va inte ärliga och tydliga,Och antagligen inte mina vänner längre.

 

Tråkigt... Nej Tror inte att de upplevs så, Livet rullar på, men ibland har man undrat i sin stillhet, ska de va så jävla jobbigt att säga förlåt.

 

Nu till allt,,, som är,,,, bara Sol...

 

Vi ska få barn,, inte jag så klart men det kommer en baby snart, de e så stort, Inget namn,, men älskade pojkunge, välkommen till Världen,, jag har inga barnbarn, skriker inte efter dom,, allt får gå i sin takt.

Mina kommer sen, och jag finns för dem.

 

Min syster ger vi extra styrka till, Det behövs, hon behöver all kärlek som finns, jag och mitt allt, försöker fylla hennes kaos,ge mig styrka eller henne direkt, ring mig o få tele nr:.

 

Livet är så kort.

Jag tjatar om de till alla jag möter.

Tänk vi föds,lever , och dör på en radie av ca 85 år.

Dom första 5 åren har vi dålig koll på, så , 80 år...

Vi växer och hittar oss, när vi är 15,,, upps 75 år. kvar.

Ett liv i kärlek eller kaos,, där rök 10 år till,, 65 år kvar...

Ja....

Livet är här...

 

25 år och ny.familj äktenskap,barn.

upps 45 år kvar.

 

Jo vad jag menar.. eftersom vi ska vara döda i miljarders år,, och ändå leva så kort tid.

Ska de va så svårt... Att säga,, Jag älskar dig.

Du är det viktigaste för mig.

Hör du inget av din partner....

Kolla batterierna i hörapparaten... Eller ring sos.

 

Vi håller tummarna för syster, och när tummarna är lös,,, passa på o kramas,

kram från Tantewa.